En vecka har gått sedan den stora klimatdemonstrationen i Stockholm. En vecka av eftertankar.
Jag reflekterar över hur djupt rotad vår relation till naturen är. Naturen har blivit vår älskade och självklara plats för friluftsliv, hälsa och återhämtning.
En god relation kännetecknas av att man ställer upp när den man tycker om lider, har det svårt och behöver hjälp. Varför agerar vi inte likadant när det gäller vår relation till naturen? Är naturen något som bara ska finnas där för oss, en plats där vi ska plocka bär och svamp, fiska, vandra, bada, fågelskåda, grilla korv, meditera….
Men ger vi något tillbaka? Var finns vi nu när naturen signalerar att den mår dåligt, att den är hotad och trängd? Har vi blivit ”natur-torskar” som utnyttjar naturen för att tillfredsställa våra egna behov?
Det är dags för oss att vända blicken från oss själva och våra behov till vad naturen och det ekosystem vi är helt beroende av behöver. Det är dags att välja en ny och bättre livsstil för naturens skull. Mer än någonsin behöver den vårt försvar, engagemang, vår kärlek och röst den 13 september.
Tack alla rebellmammorna och ni andra som ordnade och deltog. Och tack till Naturskyddsföreningen, vars bild jag lånat. Tack också till Sara Nelson, Holma Folkhögskola, som fångade mig på bild bland alla 50 000…. Ser fram emot ett nytt rekord i Göteborg nästa helg!
